Den här kursen har fått mig att bli mer medveten som konsument! Alla kan vi påverka på något sätt och jag känner att det är dags för mig att börja fundera över mina val i butiken. Detta är dagens skörd av bra mat samt en uppfriskande promenad på köpet :-) Trevlig helg!
Hälsningar Lisa.
Detta är en grovplanering över vad en storyline skulle kunna innehålla. Ta er frihet att använda idéer om ni känner er inspirerade av något specifikt.
Presentation
av vårt tema soptippen och vårt lärobjekt. Förskolemiljön visas och hur barnen
kan vara med och utforma miljön på förskolan- diskutera vad tycker barnen skall
finnas på Skogsgläntans förskola och skapa miljön utifrån det.
Nästa steg där
barnen gör egna karaktärer presenteras- barnen namnger sina karaktärer, ger dem
egenskaper och berättar vad de tycker om, samt presenterar karaktärerna för
varandra. Tankar om vad egenskaper är och hur man kan göra när man skall
presentera något.
Tillsammans med barnen diskutera begreppet skräp
utifrån öppna nyckelfrågor som möjliggör delaktigt lärande i samspel. Nyckelfrågorna
presenteras:
-Vad tror ni skräp är?
-Hur kan vi göra med skräpet?
-Vad gör ni med skräpet hemma?
-Var tar skräpet vägen?
-När blir saker skräp?
Ta till vara barnens förkunskaper och få dem att
börja reflektera kring skräp.
Presentera aktiviteten skräpplockning, där pedagog går ut tillsammans med
barnen och plockar skräp i naturen. Här väcks tankar och samtal kring vad som
hör hemma/inte hör hemma i naturen. Lekar kan lekas så som Kims lek och ”Mias
lek”.
Presenterar aktiviteten kompostbräde, utifrån
barnens reflektioner om vad som hör hemma i naturen och inte, utforska vad som
kan förmultna.
Ett brev med boken Halvan kör sopbil kommer till barnen och leder in dem på sopbilar
och de skapar egna sopbilar av återvunnet material. De tittar återigen på
filmen och studerar sopbilen i filmen som pedagogen även kan visa upp som
prototyp.
Olika material diskuteras utifrån vad för skräp
barnen hittat i naturen, de olika materialens egenskaper kan utforskas genom
experiment, t.ex. flyta/sjunka.
Prestentera idén om att skapa en återvinningsmiljö
på förskolan- hur tror barnen att en återvinningsstation kan se ut? Hur
sorterar vi skräp?
Skapa en återvinningsmiljö på förskolan som utformas
av barnen och där kartonger och annat återvunnet material kan användas.
Presenterar aktiviteten att besöka en
återvinningsstation och ta med det skräp man samlat ihop vid skräpplockningen,
vilket kan kopplas till ett globalt perspektiv med förskoleutbyten. Dagens
IKT-verktyg passar mycket bra för dessa ändamål.
Koppla till storylinemiljön- hur soptippen
förvandlas till en återvinningscentral med containrar, plocka fram och visa.
Presentera idén om ett besök med barnen på en återvinningscentral mot slutet av
arbetet med guidning, om möjligt.
Följa en pet-burks kretslopp, skapa en plansch som konkret visar detta.
Nämna hemsidan oneplanet.se som tips för info om
återvinning av olika material samt visa bokförslag.
Presentera idé om att barnen får ta med en leksak
hemifrån. Samtal om konsumtion och reklam.
Presentera aktivitet göra egna instrument av
återvunnet material..
Det är kul att se att det finns olika typer av litteratur som riktar sig till barn gällande hållbar utveckling på biblioteket. Det finns både böcker som konkret visar på hur man kan arbeta för en bättre miljö genom att ta ansvar för den och hur man gynnar den genom social hållbar utveckling. Här är en bråkdel av allt som går att få tag på! Att låna böcker på biblioteket gynnar den hållbara utvecklingen på många sätt.
Genom vårt planerande av storylinen har vi hållit fokus med hjälp av lärandeobjektet som tidigare har nämnts. Här kommer dock en repetition.
Att i samspel lära och skapa medvetenhet om konsumtion och avfall ur ett hållbarhetsperspektiv och etablera ett kretsloppstänkande.
Utifrån detta har även läroplansmål legat i grunden för olika val av storylineaktiviteter och motivering till varför vissa aktiviteter anses passa i berättelsen.
Detta är ett utdrag från grundläggande värden.
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Lpfö98/10, Utbildningsdepartementet, s. 4
Några av de övriga målen är som följer.
Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Arbetet omfattar många fler, under bland annat Barns inflytande.
Begreppen hållbarhet och hållbar utveckling är inte utskrivna i läroplanen, men dess mest grundläggande definieringar finns att hitta i nästan varje mål.
Idag slutfördes det sista på vår storyline om soptippen. Förskolan Skogsgläntan, där bland annat Adam och Ehlise går, har nu fått sin ruschkana. Mer om dem kommer att dyka upp på torsdag.
Idag har vi träffats i gruppen och börjat bygga upp miljöerna till vår storyline. Vi har byggt upp miljön för både förskolan och återvinningscentralen som är centrala delar i storylinen. Karaktärerna har också tagit form. Av praktiska själ valde vi två minde miljöer istället för en stor, eftersom det blir enklare att transportera och att redovisa kring. Vi har gjort en grovplanering av på vilket sätt vi ska redovisa nästa torsdag och ska dela upp vad var och en ska säga. Under dagen har vi diskuterat olika nyckelfrågor som barngruppen skulle kunna utgå från och därmed upptäckte återigen vi hur många viktiga frågor som finns kring ämnet!
Tillsammans med barngruppen är tanken att konsumtion, sopor och kretsloppstänk ska vara de områden vi utgår från, vilka också går in i varandra. Diskussionerna i gruppen kretsar ofta kring hur barngruppen hade agerat i verkligheten och hur mycket man styr det som pedagog. Storyline handlar om att ha ganska fasta ramar kring ämnet man arbetar tillsammans med barnen med, menar både Adelsköld och Petri (2008) & Falkenberg och Håkonsson (2002). Trots det har barnen en stor möjlighet att ha inflytande och delaktighet i storylinen, särskilt kring ämnet hållbar utveckling.
Här kommer lite bilder från dagens arbete!
På återseende!
Våra mål för dagen var att besluta om strukturen för storylinen som vi valt att arbeta med. Vi har valt att spinna vidare på Christians grundtanke och sedan bearbetat den till en gemensam ingång till storyline om soptippen. Storylinen kommer att utgå från soptippen och frågor som kommer upp kring hur det faktiskt fungerar. Vi har tänkt oss att inledningen sker med hjälp av en videoinspelning som våra huvudkaraktärer skickar till barnen på förskolan. De har ett problem som de behöver ha hjälp med. I staden finns i dagsläget ingen bra strategi för hur man hanterar dess sopor, vilket gör att sopberget håller på att svämma över och till följd av det sprider faror. Denna inledning startar upp ett arbete som ska få barnen att fundera kring vad sopor är, hur farliga de kan vara och hur man skulle kunna lösa problemet.
Vid dagens träff har vi gjort en grovplanering och försökt skaffa någon form av struktur för att kunna begränsa storylinen, som vi tror kan bli ett stort projekt om man hade haft mer tid på sig. Det var mycket idéer som kom upp och det har varit svårt att sålla bland dem för att hitta en kärna i storylinen. Utifrån det har vi försökt att utforma vårt lärandeobjekt, som vi i nuläget känner är preliminärt men det vi kommer att utgå från.
Lärandeobjektet lyder: Att i samspel lära och skapa medvetenhet om konsumtion och avfall ur ett hållbarhetsperspektiv och etablera ett kretsloppstänkande.
Exempel på aktiviteter ur vår planering:
* Ett videomeddelande som introducerar storylinen för barngruppen.
* Barnen får göra egna karaktärer, i form av barn som går i förskolan i den stad där soptippsproblemet finns.
* Gå ut tillsammans med barngruppen och plocka skräp i närområdet - sortera och undersöka det och dess egenskaper.
* Göra kompostbräda (inspiration från PNT200) för att undersöka vad som skulle förmultna i en kompost.
* Studiebesök på återvinningsstation och återvinningscentral samt studera sopbilar.
* Använda böcker som berör ämnet,t.ex. Halvan kör sopbil.
Mål för nästa tillfälle:
Börja skapa och arbeta praktiskt med våran storyline, eventuellt filma inledningen. Utveckla vår tidslinje i storylinearbetet. Arbeta med det medtagna materialet. Formulera fler nyckelfrågor som ska ställas till barnen.
Dagen idag avslutas med att dela upp vilket material var och en ska ta med sig, för att kunna skapa så mycket som möjligt!
Jag har valt att skriva ett tilläggsförslag till Christians idé med soptippen istället för att komma med en helt egen idé. Efter att ha läst inlägget och våra kommentarer har jag nu funderat ytterligare och vill dela med mig av mina tankar. Jag brainstormar helt enkelt så får ni ta till er det som låter vettigt.
Några tankar kring uppstarten:
I boken Barn i en hållbar stadstartar pedagogerna storylinearbetet genom att klassen får ett brev från en av berättelsens karaktärer. Att barnen får ett brev är ett sätt som jag tror skulle fungera för oss men att vi skulle få läsa upp det för dem. Jag har själv använt den metoden för att starta upp ett tema om Bokstavslandet i någon av språkkurserna från första året på utbildningen. Metoden fungerade bra och barnen tyckte att det var spännande att få ett brev. (Nu när jag tänker efter så arbetade jag ungefär utifrån storyline utan att jag var medveten om det!)
Några tankar kring berättelsen och karaktärerna:
Jag utgår från att karaktärerna bor i anknytning till soptippen, och inte på själva soptippen som i Christians ursprungliga förslag,
Huvudfrågan som jag ställer mig när det kommer till karaktärerna är om de är mänskliga eller om de är djur?
Christian skrev ett tilläggsförslag om att skogen runt soptippen skulle kunna vara ett naturskyddsområde. Jag tänker mig att det låter lite orealistiskt att man skulle placera en soptipp i anknytning till ett naturskyddsområde, eller?
Om vi utgår från att det inte är ett naturskyddsområde, skulle det då kunna vara en del av storylinearbetet att kontakta kommun/länsstyrelse/naturskyddsverket för att göra området till ett naturskyddsområde för att skydda alla skogens invånare från soptippens giftiga avfall?
Det kanske snarare är som så att det är orealistiskt att vi skulle kunna påverka om ett område är skyddat eller ej? Som sagt brainstormar jag vilt här, vi är inte i något beslutstagandestadie ännu.
Några tankar kring storylinens olika aktiviteter:
Jag radar bara upp ett antal olika aktiviteter som skulle kunna ingå i vår storyline:
Studiebesök på soptipp
Skapande av soptipp? eller ska den finnas från början? Ska barnen skapa karaktärernas hus? Om karaktärerna är djur - ska barnen då få undersöka hur dessa djur bor i naturen? Så att de till exempel kan skapa ett gryt åt en familj rävar.
Studiebesök på återvinningsstation
Skapande av en återvinningsstation?
Någon sorts insamling av leksaker med välgörande ändamål (Malins idé)
Jag tror att mindmap är en bra metod för oss att använda för att ta beslut kring alla saker som berör vår storyline när vi träffas den 2:e januari.
Några tankar kring material och rekvisita:
Så här efter jul och mellandagsrean finns det garanterat kartonger av alla dess slag tillgängliga och jag tänker mig att en stor kartong skulle fungera bra för att skapa vår plats (som skulle kunna bestå av en soptipp och skog runt omkring, kanske något hus(?) beroende på om våra karaktärer är mänskliga eller djur av något slag.) Jag ska kolla i soprummet när jag kommer tillbaka till lägenheten, att dels skapa vår plats med skräpmaterial är ju i sig försvarbart utifrån hållbarhet.
Jag minns att någon studiegrupp skapade karaktärer av trolldeg (heter det så?) som de sedan färglade i en kurs tidigare under terminen. Det är ett material som inte skulle kosta oss särskilt mycket och som medför stora möjligheter för oss att utforma karaktärer och annan rekvisita. Det kanske finns färg i bildsalen som vi kan använda? (Mia vad har du i dina lådor?)
Vi skulle kunna använda flera material för att bygga en återvinningsstation på soptippen.
Silkespapper skulle kunna fungera som gräs på marken.
För att spinna vidare på Malins tilläggsförslag skulle vi kunna skapa miniatyrleksaker till soptippen som sedan skulle kunna leda vidare vårt storylinearbete till nyckelfrågor om barns leksaker.
Jag fick en tanke häromdagen kring soptippen och om möjligheten att använda den som miljön i en storyline. Karaktärerna skulle i så fall vara personer som bor på soptippen eller något liknande. Ett avslut skulle kunna vara ett studiebesök på en soptipp och en avslutningsvenissage.
Jag lovade ju att jag skulle skriva en sammanfattning om storyline utifrån mina anteckningar från workshopen men det blev mycket med hemfärd inför jul och annat. Jag har nu fått lite lugn och ro så den kommer nu istället.
Utifrån workshopen med Ylva Lundin uppfattade jag att metoden storyline handlar om att utmana barnen att själva ställa frågorna innan man som lärare ger dem möjlighet t.ex. i form av en faktabok att ta reda på svaret. Det handlar om att problematisera och formulera frågor som barnen får ställa hypoteser kring innan de undersöker och får svar på frågorna.
Idag på har jag under förmiddagen börjat läsa boken Barn i en hållbar stad och efter att ha läst de första kapitlen kan jag konstatera att författarna lägger tonvikten vid att utgå från barnens förförståelse och att barnen ska ställa hypoteser och att det är barnen som ska äga berättelsen. Metoden ska ge barnen inflytande och den ska präglas av ett demokratiskt förhållningssätt, där alla barns idéer och tankar tas till vara på ett respektfullt sätt vilket stärker barnens självkänsla.
Både workshopen med Ylva och boken har ett upplägg som riktar sig mot elever i låg- och mellanstadiet vilket innebär att vi får försöka omarbeta arbetssättet till en metod som lämpar sig får den åldersgrupp vi väljer att rikta oss mot. Jag är ju för närvarande mest inne i förskoleklassens arbete men jag vet att flera av er är på förskolor med yngre barn så jag tror att vilken åldersgrupp vi riktar oss mot är något vi får bestämma oss för.
På sida 21 finns det en ruta där författarna har radat upp vad som kännetecknar en storyline, jag tänker inte citera den nu men jag vill ta upp det som författarna nämner är grundpelare (sida 11) för att starta upp ett arbete med storyline (Ylva gick hastigt igenom detta under workshopen).
1. Under vilken tidsepok utspelar berättelsen sig ? 2. På vilken plats? 3. Vilka personer eller andra varelser lever på platsen? 4. Vilka händelser utspelar sig i berättelsen som blir grunden för storylinen?
Dessa punkter utgör ramen för storylinearbetet och efter att ha klargjort dem är det dags för skapandeprocessen.
Det som jag tror att vi behöver fundera på fram tills vi träffas den 2:e januari är en idé om en berättelse och jag tror att det kan vara bra om alla har skrivit ner minst ett förslag som innefattar de ovan nämnda punkterna, för att vi ska ha många alternativ att välja mellan när vi ses. Jag har själv börjat fundera en del men har inget konkret förslag som jag vill dela med mig av just nu.
Kommunikation: Bloggen
kommer vara det främsta kommunikationsmedlet, där den första tiden över jul
innebär brainstorming av idéer för storylinens upplägg, handling, fokus och
skruktur.
Storyline: Efter
diskussion i gruppen kom vi överens om att vi ska skapa en egen storyline. I
princip kommer vi att följa en process som den går till i storyline-metoden.
Massor av idéer och inspiration delas som inlägg på bloggen och sedan bearbetar
vi vilken vi slutligen väljer.
Arbetstider:
(Alla träffar kommer hållas på Högskolan Väst och kommer hålla sig inom klockslagen
09:00 och 16:00) Målet är preliminärt uttryckta.
Från nu fram till 1 januari: Läsa in oss på
kurslitteraturen och söka inspiration.
2 januari: Absolut beslut om vilken storyline vi
väljer att göra och påbörjat arbete på formen, så som lärandeobjekt, syfte m.m.
9 januari: Fortsatt arbete i strukturen och
påbörjande av skapandet.
10 januari: Fortsatt arbete med skapandet och
slutföring och prövning av storylinen.
13 januari: Beroende på hur examinationsdagen ser
ut kommer vi förhoppningsvis få några timmar till arbete.
Seminarium: Vi
har valt att ha seminariet ”Livsstil och konsumtion” den 10 januari mellan kl
09:00 och 12:00.
