Några tankar kring uppstarten:
I boken Barn i en hållbar stad startar pedagogerna storylinearbetet genom att klassen får ett brev från en av berättelsens karaktärer. Att barnen får ett brev är ett sätt som jag tror skulle fungera för oss men att vi skulle få läsa upp det för dem. Jag har själv använt den metoden för att starta upp ett tema om Bokstavslandet i någon av språkkurserna från första året på utbildningen. Metoden fungerade bra och barnen tyckte att det var spännande att få ett brev. (Nu när jag tänker efter så arbetade jag ungefär utifrån storyline utan att jag var medveten om det!)
Några tankar kring berättelsen och karaktärerna:
Jag utgår från att karaktärerna bor i anknytning till soptippen, och inte på själva soptippen som i Christians ursprungliga förslag,
Huvudfrågan som jag ställer mig när det kommer till karaktärerna är om de är mänskliga eller om de är djur?
Christian skrev ett tilläggsförslag om att skogen runt soptippen skulle kunna vara ett naturskyddsområde. Jag tänker mig att det låter lite orealistiskt att man skulle placera en soptipp i anknytning till ett naturskyddsområde, eller?
Om vi utgår från att det inte är ett naturskyddsområde, skulle det då kunna vara en del av storylinearbetet att kontakta kommun/länsstyrelse/naturskyddsverket för att göra området till ett naturskyddsområde för att skydda alla skogens invånare från soptippens giftiga avfall?
Det kanske snarare är som så att det är orealistiskt att vi skulle kunna påverka om ett område är skyddat eller ej? Som sagt brainstormar jag vilt här, vi är inte i något beslutstagandestadie ännu.
Några tankar kring storylinens olika aktiviteter:
Jag radar bara upp ett antal olika aktiviteter som skulle kunna ingå i vår storyline:
- Studiebesök på soptipp
- Skapande av soptipp? eller ska den finnas från början? Ska barnen skapa karaktärernas hus? Om karaktärerna är djur - ska barnen då få undersöka hur dessa djur bor i naturen? Så att de till exempel kan skapa ett gryt åt en familj rävar.
- Studiebesök på återvinningsstation
- Skapande av en återvinningsstation?
- Någon sorts insamling av leksaker med välgörande ändamål (Malins idé)
Jag tror att mindmap är en bra metod för oss att använda för att ta beslut kring alla saker som berör vår storyline när vi träffas den 2:e januari.
Några tankar kring material och rekvisita:
Så här efter jul och mellandagsrean finns det garanterat kartonger av alla dess slag tillgängliga och jag tänker mig att en stor kartong skulle fungera bra för att skapa vår plats (som skulle kunna bestå av en soptipp och skog runt omkring, kanske något hus(?) beroende på om våra karaktärer är mänskliga eller djur av något slag.) Jag ska kolla i soprummet när jag kommer tillbaka till lägenheten, att dels skapa vår plats med skräpmaterial är ju i sig försvarbart utifrån hållbarhet.
Jag minns att någon studiegrupp skapade karaktärer av trolldeg (heter det så?) som de sedan färglade i en kurs tidigare under terminen. Det är ett material som inte skulle kosta oss särskilt mycket och som medför stora möjligheter för oss att utforma karaktärer och annan rekvisita. Det kanske finns färg i bildsalen som vi kan använda? (Mia vad har du i dina lådor?)
Vi skulle kunna använda flera material för att bygga en återvinningsstation på soptippen.
Silkespapper skulle kunna fungera som gräs på marken.
För att spinna vidare på Malins tilläggsförslag skulle vi kunna skapa miniatyrleksaker till soptippen som sedan skulle kunna leda vidare vårt storylinearbete till nyckelfrågor om barns leksaker.
Hejsan! Det finns en del matereial i bildsalen - som t ex kartong, vattenfärg, lim och saxar, garn, lera etc....Det finns inget silkespapper dock.....
SvaraRaderaHälsningar MIA
Har läst och tagit del av era inlägg och tycker det är mycket bra tankar och idéer som ni delar med er av, genomtänkt och igångsättande. Känns spännande med en storyline med soptippstema, det finns mycket att väva in i ett sådant tema som har en stark koppling till hållbar utveckling. Väldigt bra med delgivande av tankar och lite konkreta exempel, tror att brainstorming är toppen i detta skede.
SvaraRaderaVi får också fundera kring vad vi har för syfte med vår storyline, vad är lärandeobjektet, vad vill vi fokusera på? Hållbar utveckling är ju ett ganska omfattande begrepp, hur tänker vi oss att vi skall bemöta det? Går att få in flera aspekter i ett storylinearbete med fördel kan jag tänka mig, särskilt eftersom det utgår ifrån karaktärer.
Om vi skulle välja att göra en storyline som utgår från en soptipp så har vi en plats. Då behöver vi även en tid, är det nutid? Vi behöver några karaktärer samt några händelser. Att inleda med att barnen får ett brev från en karaktär som "sätter igång" berättelsen tror jag kan vara en god idé till inledning.
Kommer att tänka på min VFU-plats som arbetar med äventyrspedagogik och det arbetssättet har ganska många kopplingar till storyline. Det går utgår ifrån att barnen får ett uppdrag, ofta genom ett brev från en karaktär, med en uppgift till barnen som sätter igång ett äventyr som grundar sig på en story. Barnen får sedan skaffa sig olika färdigheter (pedagogerna planerar) för att klara uppdraget. I deras format är det mest pedagogerna som utformar miljön och äventyret, dvs storyn. Tänker kring hur vi ser på barnens delaktighet, skall de få vara med och komma på karaktärer och händelser utifrån det igångsättande brevet? Vi grunna på hur vi i så fall fortsätter därifrån.
I Falkenberg och Håkanssons "Storylineboken" beskrivs hur arbetet kring storyline kan läggas upp:
-Berättelseform med tid, plats, karaktärer och händesler.
-Lärande sker i den kontext som stoylinen skapar
(vad kan det innebära, att vi t.ex. besöker autentiska miljöer?)
-Utgå ifrån barnens förförståelse och utmana förståelsen
-Tackla olika problem (barnen aktivt delaktiga)
-Berättelsen visualiseras genom skapande av sina föreställningar
Tänker att vi skulle kunna lägga in moment där barnen får fundera över vad som är skräp, t.ex. gå ut i naturen och plocka några saker var, prata om vad som hör hemma i naturen och vad som inte hör hemma. Vad gör vi med skräp och vad händer med naturen om det ligger kvar skräp i naturen? I detta kan det vara aktuellt att prata om och studera olika material, om vi t.ex. skall besöka en återvinningsstation (blir även ett naturvetenskapligt inslag) vad är metall, trä, plast och papper osv. Hur skiljer sig de olika materialen åt, vad har de för egenskaper och hur kan man tänka kring den ur en hållbarhetsaspekt? Vilka av dessa material kan vi hitta när vi går ut i naturen och vilka måste vi tillverka?
Vi behöver verkligen inte välja att lägga stort fokus på just skräp och material men det skulle kunna vara en del i arbetet med storyline på något sätt. Detta var också bara lite brainstormande...
Vi hörs vidare, gott nytt år!
Det är roligt att se hur min grundidé tar ny form och att det är fokuserade ställningstaganden till ramen för arbetet. Som Julia säger kommer det vara mycket spännande att arbeta på det här sättet.
SvaraRaderaJa det är riktigt Pontus att det är orealistiskt med ett redan existerande skyddsområde, men då skulle det fungera bättre med ditt förslag.
Jag samtycker till ett brev som uppstart för berättelsen, men samtidigt tänker jag att det skulle vara skoj att göra det som ett videomeddelande. Någon av oss skulle kunna gestalta en karaktär som vi skapar och framför det som behöver bli sagt för att inleda berättelsen.
Många tankar kommer upp och under morgondagen sammanställer jag dem i en större kommentar, men jag framför vissa här nu.
Något som vi behöver tänka på är soptippens nutidsförankrade definition. Allt fler platser som en gång kallades "soptippen", "skrottippen" eller "skroten" omvandlas och byggs om till återvinningsstationer, så det är mest troligt att det är dessa som barnen har mött innan och har en viss förförståelse kring. Dock är nog konceptet med en traditionell soptipp inte så svårt att få ett perspektiv på.
Gällande lärandeobjektet har jag en tanke kring konsumerade produkters spridning, alltså "Så mycket plats som sopor tar". Detta är tankestormning, precis som ni andra säger också.
Vi hörs imorgon!
Något som vore roligt att arbeta med är vad händer sen? Vad händer med en leksak, ett batteri eller en gammal soffa efter att den hamnat på tippen? Jag håller med dig Christian, en videohälsning hade varit spännande eftersom brev (som för övrigt är bra) oftast är det som används på förskolan. Man skulle även kunna inleda med någon typ av parallell till hur allt skräp slängs på hög i tex Afrika men här sorterar vi skräpet. Ska bli kul att träffas på torsdag och arbeta ihop oss lite ;-)
SvaraRaderaHa det gott/ Lisa
En dag senare än jag hade tänkt, men här kommer det.
SvaraRaderaFör att testa barnens förförståelse gällande människans påverkan på varandra och naturen (alla miljöer i världen) anser jag att karaktärerna ska vara människor. Djur ska självklart ha sin plats också och det kan utgöras av aktiviteter i storylinen.
Ylva sade något liknande som detta om jag minns rätt. "Berättelsen ska vara så nära verkligheten som möjligt, men det går att böja på det på små ställen." Vilket innebär att det blir möjligt för barnen att göra området till ett naturskyddsområde, men vi får diskutera det ännu mer i detalj på torsdag.
Mindmap blir nog mycket bra och det finns mycket ingångar för matematik för de aktiviteter som kan ingå i berättelsen. Rumsuppfattningens olika kategorier av matematisk kunskap och sortering bland annat.
Lisas idé om att följa en produkt som går till tippen är intressant. Det får diskuteras hur det kan gå ihop med lärandeobjektet vi väljer. Men som Julia spaltade upp, bland det viktigaste är det att skapa problemställningar som barnen får möta med sin förförståelse och utveckla förståelse och approprierad kunskap.
Gott Nytt År till er alla så ses vi på torsdag! Kram! //Christian