Den här kursen har fått mig att bli mer medveten som konsument! Alla kan vi påverka på något sätt och jag känner att det är dags för mig att börja fundera över mina val i butiken. Detta är dagens skörd av bra mat samt en uppfriskande promenad på köpet :-) Trevlig helg!
Hälsningar Lisa.
Detta är en grovplanering över vad en storyline skulle kunna innehålla. Ta er frihet att använda idéer om ni känner er inspirerade av något specifikt.
Presentation
av vårt tema soptippen och vårt lärobjekt. Förskolemiljön visas och hur barnen
kan vara med och utforma miljön på förskolan- diskutera vad tycker barnen skall
finnas på Skogsgläntans förskola och skapa miljön utifrån det.
Nästa steg där
barnen gör egna karaktärer presenteras- barnen namnger sina karaktärer, ger dem
egenskaper och berättar vad de tycker om, samt presenterar karaktärerna för
varandra. Tankar om vad egenskaper är och hur man kan göra när man skall
presentera något.
Tillsammans med barnen diskutera begreppet skräp
utifrån öppna nyckelfrågor som möjliggör delaktigt lärande i samspel. Nyckelfrågorna
presenteras:
-Vad tror ni skräp är?
-Hur kan vi göra med skräpet?
-Vad gör ni med skräpet hemma?
-Var tar skräpet vägen?
-När blir saker skräp?
Ta till vara barnens förkunskaper och få dem att
börja reflektera kring skräp.
Presentera aktiviteten skräpplockning, där pedagog går ut tillsammans med
barnen och plockar skräp i naturen. Här väcks tankar och samtal kring vad som
hör hemma/inte hör hemma i naturen. Lekar kan lekas så som Kims lek och ”Mias
lek”.
Presenterar aktiviteten kompostbräde, utifrån
barnens reflektioner om vad som hör hemma i naturen och inte, utforska vad som
kan förmultna.
Ett brev med boken Halvan kör sopbil kommer till barnen och leder in dem på sopbilar
och de skapar egna sopbilar av återvunnet material. De tittar återigen på
filmen och studerar sopbilen i filmen som pedagogen även kan visa upp som
prototyp.
Olika material diskuteras utifrån vad för skräp
barnen hittat i naturen, de olika materialens egenskaper kan utforskas genom
experiment, t.ex. flyta/sjunka.
Prestentera idén om att skapa en återvinningsmiljö
på förskolan- hur tror barnen att en återvinningsstation kan se ut? Hur
sorterar vi skräp?
Skapa en återvinningsmiljö på förskolan som utformas
av barnen och där kartonger och annat återvunnet material kan användas.
Presenterar aktiviteten att besöka en
återvinningsstation och ta med det skräp man samlat ihop vid skräpplockningen,
vilket kan kopplas till ett globalt perspektiv med förskoleutbyten. Dagens
IKT-verktyg passar mycket bra för dessa ändamål.
Koppla till storylinemiljön- hur soptippen
förvandlas till en återvinningscentral med containrar, plocka fram och visa.
Presentera idén om ett besök med barnen på en återvinningscentral mot slutet av
arbetet med guidning, om möjligt.
Följa en pet-burks kretslopp, skapa en plansch som konkret visar detta.
Nämna hemsidan oneplanet.se som tips för info om
återvinning av olika material samt visa bokförslag.
Presentera idé om att barnen får ta med en leksak
hemifrån. Samtal om konsumtion och reklam.
Presentera aktivitet göra egna instrument av
återvunnet material..
Det är kul att se att det finns olika typer av litteratur som riktar sig till barn gällande hållbar utveckling på biblioteket. Det finns både böcker som konkret visar på hur man kan arbeta för en bättre miljö genom att ta ansvar för den och hur man gynnar den genom social hållbar utveckling. Här är en bråkdel av allt som går att få tag på! Att låna böcker på biblioteket gynnar den hållbara utvecklingen på många sätt.
Genom vårt planerande av storylinen har vi hållit fokus med hjälp av lärandeobjektet som tidigare har nämnts. Här kommer dock en repetition.
Att i samspel lära och skapa medvetenhet om konsumtion och avfall ur ett hållbarhetsperspektiv och etablera ett kretsloppstänkande.
Utifrån detta har även läroplansmål legat i grunden för olika val av storylineaktiviteter och motivering till varför vissa aktiviteter anses passa i berättelsen.
Detta är ett utdrag från grundläggande värden.
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Lpfö98/10, Utbildningsdepartementet, s. 4
Några av de övriga målen är som följer.
Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Arbetet omfattar många fler, under bland annat Barns inflytande.
Begreppen hållbarhet och hållbar utveckling är inte utskrivna i läroplanen, men dess mest grundläggande definieringar finns att hitta i nästan varje mål.
Idag slutfördes det sista på vår storyline om soptippen. Förskolan Skogsgläntan, där bland annat Adam och Ehlise går, har nu fått sin ruschkana. Mer om dem kommer att dyka upp på torsdag.
Idag har vi träffats i gruppen och börjat bygga upp miljöerna till vår storyline. Vi har byggt upp miljön för både förskolan och återvinningscentralen som är centrala delar i storylinen. Karaktärerna har också tagit form. Av praktiska själ valde vi två minde miljöer istället för en stor, eftersom det blir enklare att transportera och att redovisa kring. Vi har gjort en grovplanering av på vilket sätt vi ska redovisa nästa torsdag och ska dela upp vad var och en ska säga. Under dagen har vi diskuterat olika nyckelfrågor som barngruppen skulle kunna utgå från och därmed upptäckte återigen vi hur många viktiga frågor som finns kring ämnet!
Tillsammans med barngruppen är tanken att konsumtion, sopor och kretsloppstänk ska vara de områden vi utgår från, vilka också går in i varandra. Diskussionerna i gruppen kretsar ofta kring hur barngruppen hade agerat i verkligheten och hur mycket man styr det som pedagog. Storyline handlar om att ha ganska fasta ramar kring ämnet man arbetar tillsammans med barnen med, menar både Adelsköld och Petri (2008) & Falkenberg och Håkonsson (2002). Trots det har barnen en stor möjlighet att ha inflytande och delaktighet i storylinen, särskilt kring ämnet hållbar utveckling.
Här kommer lite bilder från dagens arbete!
På återseende!
Våra mål för dagen var att besluta om strukturen för storylinen som vi valt att arbeta med. Vi har valt att spinna vidare på Christians grundtanke och sedan bearbetat den till en gemensam ingång till storyline om soptippen. Storylinen kommer att utgå från soptippen och frågor som kommer upp kring hur det faktiskt fungerar. Vi har tänkt oss att inledningen sker med hjälp av en videoinspelning som våra huvudkaraktärer skickar till barnen på förskolan. De har ett problem som de behöver ha hjälp med. I staden finns i dagsläget ingen bra strategi för hur man hanterar dess sopor, vilket gör att sopberget håller på att svämma över och till följd av det sprider faror. Denna inledning startar upp ett arbete som ska få barnen att fundera kring vad sopor är, hur farliga de kan vara och hur man skulle kunna lösa problemet.
Vid dagens träff har vi gjort en grovplanering och försökt skaffa någon form av struktur för att kunna begränsa storylinen, som vi tror kan bli ett stort projekt om man hade haft mer tid på sig. Det var mycket idéer som kom upp och det har varit svårt att sålla bland dem för att hitta en kärna i storylinen. Utifrån det har vi försökt att utforma vårt lärandeobjekt, som vi i nuläget känner är preliminärt men det vi kommer att utgå från.
Lärandeobjektet lyder: Att i samspel lära och skapa medvetenhet om konsumtion och avfall ur ett hållbarhetsperspektiv och etablera ett kretsloppstänkande.
Exempel på aktiviteter ur vår planering:
* Ett videomeddelande som introducerar storylinen för barngruppen.
* Barnen får göra egna karaktärer, i form av barn som går i förskolan i den stad där soptippsproblemet finns.
* Gå ut tillsammans med barngruppen och plocka skräp i närområdet - sortera och undersöka det och dess egenskaper.
* Göra kompostbräda (inspiration från PNT200) för att undersöka vad som skulle förmultna i en kompost.
* Studiebesök på återvinningsstation och återvinningscentral samt studera sopbilar.
* Använda böcker som berör ämnet,t.ex. Halvan kör sopbil.
Mål för nästa tillfälle:
Börja skapa och arbeta praktiskt med våran storyline, eventuellt filma inledningen. Utveckla vår tidslinje i storylinearbetet. Arbeta med det medtagna materialet. Formulera fler nyckelfrågor som ska ställas till barnen.
Dagen idag avslutas med att dela upp vilket material var och en ska ta med sig, för att kunna skapa så mycket som möjligt!
